Het fredag

Det var ett tag sedan jag bjöd på nån fredagslåt här på bloggen men idag så bjuds det på en. Klicka här för att lyssna på låten. Det är en ny låt från ett av mina absoluta favoritband.
Idag finns det ett antal olika medier som folk använder sig utav för att beskriva vad de gör, sin vardag eller sina intressen. Jag har ju bloggen, facebook men också twitter som jag tycker är ett lätt och smidigt sätt att hålla lite koll på omvärlden genom. Kortare textrader men en och annan bild, det gillar jag. Om du inte har twitter så rekommenderar jag dig att skaffa. Om du nu har twitter men inte följer mig där så rekommenderar jag dig att börja göra detta. Jag går under namnet @BosselJimmie, så det är bara att haka på.

Nu får ni ha en trevlig helg i det vackra sommarvädret som kommit till oss.

Höööööööj Bossel Jimmie

Löptävling igen då

Ja då ha det än en gång avverkats en sådant där jobbigt löprace. Tycker att jag kommit igång bra med träningen efter uppehållet så då va det bara att köra tänkte jag. Tävlingen ägde rum på samma plats som senast nämligen runt älven i Borlände. Det var dock en annan arrangör denna gången då Må Bättre höll i arrangemanget. Det var inget riktigt seriöst lopp då nr-lappen bestod av ett klistermärke och starten på loppet blev några minuter försenad då den gemensamma uppvärmingen drog över tiden lite. Avslappnad stämning innan men ack så jobbigt när man väl drar iväg . Det fyllde sitt syfte helt enkelt.

Nöjd över nr-lappen innan start.

De där trissarna har man inte mycket nytta av i löpningen, bara extra vikt.

En in action bild från racet.

Ser aningen sliten ut efter målgång, eller?

Eminent fotograf och coach var idag Emma som fick ducka några gånger innan start, det tyder på att jag hade bra pepp inför racet. Kanske bör vara lite extra snäll någon dag nu. :-)

Jag är nöjd med mitt lopp som idag räckte hela vägen till seger. Jag försökte att gå ut hårt men kontrollerat och det lyckades jag med. Höll sedan farten hyfsat runt banan och va lagom trött i mål.   

Gonatt Bossel Jimmie

Det börjar röra på sig

Igår tog jag mig ut på en första träningstur efter min lilla frånvaro från träning i några dagar. Det var som alltid befriande att få komma ut och röra på sig, jag njöt varje steg på löpturen. Det fantastiskt sköna vädret gjorde inte saken sämre, rena sommarvärmen ju.
Idag har jag gjort ett tidigt besök på gymmet för ett styrkepass och nu är det mellanlandning hemma i väntan på att jag i sällskap av några andra skidåkare skall ut på ett rullskidpass. Det är alltid trevligt med lite träningssällskap på distanspassen.
Planen nu framöver är att fortsätta komma in bra i träningen och jag fick en ordentlig skjuts på vägen när vi var i Montenegro. Jag planerar även in en del löptävlingar de närmsta veckorna, det är roligt med löptävlingar samtidigt som det är riktigt jobbigt. Det blir bra träning och lite tävlingsnerv i det hela.
Nu är det dags att klämma dagens första mellanmål innan rullpasset.

Hööööj Bossel Jimmie 

Montenegro hade allt.

Jag är tillbaka hemma i Falun igen efter min vistelse i Montenegro. Innan avresan så hade jag vissa förväntningar och förhoppningar trotts att jag aldrig varit i landet förut. Det hela slutade med att Montenegro både infriade mina förväntningar och bjöd på en och annan överaskning.

Lägret började tufft men en cykeltur på 13,5mil där cykeltiden låg på 5 tim, 15 min och drygt 2000 höjdmeter plockades. Det var två ordentliga backar på turen som bägge lutade emot ca 1 timme vardera, det är man inte riktigt van vid här hemma. Lagomt mör anlände men till de Montenegriska höglandet till en alpinort som låg ca 1500 meter över havet där vi tillbringade de första dagarna på lägret.

Ett depåstop på den långa första cykelturen, lite refill av dryck och sedan upp på sadeln igen.

Det blev några fina träningsdagar uppe i bergen och det var förvånandsvärt fint att träna och det överträffade mina förväntningar kan jag säga. Vägarna i Montenegro håller mycket god kvalitet och många riktigt små vägar är asfalterade med slät fin asfalt. De verkar inte gilla grusvägar och blir således ett litete rullskidsparadis däe det finna gott om backar att köra sig slut i. de otroligt fina vägarna va den första överaskningen och den fjärde dagen vaknade vi upp till den andra, snön. 



Som synes på bilden så va det riktigt vitt ute när snön kom den fjärde dagen.

I och med snön så flyttade vi ifrån bergen ner till kusten och havet en dag tidigare än beräknat. Det fanns dock gott om backar även där som höll i bra länge kan jag lova.

Stakning 45 min uppför med A2/A3 puls, uppstartsläger ?

Pausbild under den längsta rullskidturen och den längsta backe jag någonsin åkt i. Vi körde 3 mil rakt uppför och passet tog 2 tim och 40min, det kallar jag en ordentlig backe. Började stigningen nere vid havet och tog ca 1600 höjdmeter under turen innan vi tillslut nådde toppen.

Det blev ytterligare ett längre cykelpass under lägret på många små fina vägar i bergen vid kusten. det bjöds dock som synes också på en del teamkörning på flackare vägpartier.

Som jag skrev tidigare här på bloggen så fick jag spendera lägrets två sista träningsdagar i sjuksängen och det är förstås aldrig kul men samtidigt ingenting att göra någonting åt. Jag är nu på bättringsvägen men fortfarande inte åter i träning och börjar bli lite lagom grinig och träningssugen nu.

Summan av kardemumman med Montenegro resan blev att mina förväntningar gällande varmt väder och bad i havet infriades medan snö och otroligt fina rullskidvägar blev överraskningar. Montenegro är ett land som jag gärna återkommer till och avverkar några flera träningstimmar.

Höj Höj Jimmie

All-in i Montenegro

Första lägret med Team Exspirit börjar lida mot sitt slut. För min egen del så är det redan slut då jag igår vaknade upp med halsont.
Tanken med detta läger va en uppstart på säsongen och vilken start det blev sen då. Den enormt fina träningsmiljön gjorde att vi gick all-in kändes det som. Det blev 23 timmars träning på 5 dagar, "mjukstart" ?. Under dessa 23 timmar har min kropp känts allt anna än bra, jag har fått slita en del kan man säga och samtidigt lagat högt i puls. Summa sumarum så blev det för mycket av det goda för min späda lekamen och här ligger jag nu i sängen och bloggar när de andra är ute och fullbordar lägret denna sista dag. Så här i efterhand men även under de första dagarna så såg jag ju varningssignalerna i och med trött kropp och hög puls. Men jag är inte den som åker på läger och vilar. Inte i detta skedet av säsongen i alla fall. Jag gick all-in, körde huvudet i väggen och kroppen i botten. Jag kommer förhoppningsvis ut på andra sidan väggen lite starkare än innan.

Trevlig helg på er.

Höööööj Bossel Jimmie

Ps det är jag och isbjörnen idag :-)

Rapport i bilder från Montenegro

Här kommer lite bilder från lägret som så långt har varit bra.

Hööööj Bossel Jimmie

Omvänd chock

Jag sitter på tåget som skall ta mig till Arlanda när detta inlägg författas. Slutdestinationen för hela resan är Montenegro och Team Exspirits första läger för säsongen. Det blir en ny och förhoppningsvis bra upplevelse.
Igår kväll gjorde jag tävlingspremiär i löpning för året. Det var i tidigaste laget kanske med tanke på att jag knappt kommit igång med barmarksträningen ännu. Än mindre har jag kört någon fart i träningen. Jag var således beredd på att det skulle kännas ordentligt och att kroppen skulle få en ordentlig chock men jag chockade mig själv istället. Det kändes förvånandsvärt bra i löpningen och kroppen svarade bra mycket bättre än väntat. Jag är ju i nuläget som sämst tränad under hela året och i uppstarten av träningen har kroppen stretat emot bra nog. Gårdagskvällens race var en rolig överaskning. Racet var älven runt i Borlänge ,4:6 km långt och relativt flackt. Jag kom 3:a klart slagen av två landslagsorienterare (Erik Rost, Wiliam Lind ) så det kan jag ta. Erik springer EM sprint i Falun på måndag, stort lycka till. Summeringen blir alltså ett kul och bra race.

Nu fortsätter jag min resa och tänkte sjunka in i min bok.

Hööööj Jimmie

Ps skickar med två bilder nedan där ni ser mina race respektive rese outfits.